Välfärdsteknik i äldreomsorgen

Socialtjänstpodden

Sverige ska bli bäst i världen på e-hälsa till 2025 och del i detta är utvecklandet av välfärdsteknik inom äldreomsorgen. Denna veckan är det Peter Larsson, regeringens utredare av välfärdsteknik i äldreomsorgen som gästar Socialtjänstpodden. Hur ser behovet ut inom äldreomsorgen om 15 år? Hur ser de tekniska möjligheterna ut? Vad gör vi de kommande åren för att förbereda oss för detta? Klarar vi av att se mer integrerat mellan vård och omsorg? Detta är frågorna som vi måste ha med oss, menar Peter. Trenden är att vi lever längre även med kroniska sjukdomar och vi vårdas längre hemma. Målet måste vara att ta fram teknik som stödjer vårt oberoende som individer precis som det står i Socialtjänstlagens portalparagraf. Förväntningarna på välfärdstekniken är höga från så väl regeringen som andra intressenter, anhöriga och äldre vill ha en högre kvalitet, anställda vill ha en bättre arbetsmiljö och arbetsgivare ser en möjlighet att inte behöva rekrytera lika mycket personal. Peter efterlyser ett helhetstänk när det gäller införandet av välfärdsteknik i så väl äldreomsorgen som hälso- och sjukvården där frågan inte bollas mellan olika huvudmän. Det är inte tekniken i sig som är det viktiga utan att vi klarlagt hur spelreglerna ser ut. Där kommer utredningen komma med förslag om hur lagstiftningen behöver förändras. Peter berättar tex att för personer som har kognitiv svikt och som inte kan ge sitt samtycke till kameror eller sensorer så ska det kunna göras ändå om ett team med olika professioner bedömer att individen har behov av det. Teamtanken ska vara grunden för all vård och omsorg där den Samordnade Individuella Planen – SIP styr vem som gör vad och hur det följs upp. För att välfärdstekniken ska kunna uppfylla många av de förväntningarna som finns så krävs det en nationell strategi för hur infrastrukturen ska se ut för omsorg, hälso- och sjukvård och kanske fler områden. Det kommer kräva investeringar men om vi inte gör dem nu så kommer vi få höga driftskostnader i framtiden. Peter jämför med andra nationella strategiska planer som den för transporter. Där finns ett tio-årsperspektiv, nya beslut fattas var fjärde år och det finns ett samarbete mellan stat och kommuner. För medborgarna spelar det ingen roll vems ansvar det är att det fungerar bara det gör det. Akademikerförbundet SSR har gjort en undersökning med medlemmar som arbetar som arbetar som biståndshandläggare som visar på att det finns en stor frustration i att tekniken inte fungerar och inte stödjer det arbete som ska göras. Resultaten har också bekräftats i de kommunbesök som utredningen gjort. Så vad är välfärdsteknik? Peter föredrar att kalla det teknik för välfärd och säger att vi vet inte hur tekniken kommer att utvecklas de närmaste 15 åren. Om det juridiska, det institutionella och det ekonomiska är löst så kommer utvecklandet av tekniken. För att det ska bli bra krävs också delaktigheten från dem som arbetar i äldreomsorgen. Det ger både ömsesidigt lärande och utveckling i verksamheten. Peter avslutar med att säga att utvecklingen av välfärdsteknik i äldreomsorgen kan verka som en stor utmaning men någonstans måste man börja och då gäller det att börja på rätt sätt.