Få dagliga vetenskapsnyheter om den senaste forskningen och hur den påverkar dig – med Vetenskapsradion nyheter i Sveriges Radio P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ansvarig utgivare: Magnus Gylje
…
continue reading
Player FM - Internet Radio Done Right
18 subscribers
Checked 1d ago
추가했습니다 five 년 전
Vetenskapsradion and Sveriges Radio에서 제공하는 콘텐츠입니다. 에피소드, 그래픽, 팟캐스트 설명을 포함한 모든 팟캐스트 콘텐츠는 Vetenskapsradion and Sveriges Radio 또는 해당 팟캐스트 플랫폼 파트너가 직접 업로드하고 제공합니다. 누군가가 귀하의 허락 없이 귀하의 저작물을 사용하고 있다고 생각되는 경우 여기에 설명된 절차를 따르실 수 있습니다 https://ko.player.fm/legal.
Player FM -팟 캐스트 앱
Player FM 앱으로 오프라인으로 전환하세요!
Player FM 앱으로 오프라인으로 전환하세요!
들어볼 가치가 있는 팟캐스트
스폰서 후원
K
Know What You See with Brian Lowery


1 Flight of the Monarchs: Jaime Rojo on Beauty and Conservation 31:01
31:01
나중에 재생
나중에 재생
리스트
좋아요
좋아요31:01
National Geographic photographer and conservationist Jaime Rojo has spent decades capturing the beauty and fragility of the monarch butterfly. Their epic migration is one of nature’s most breathtaking spectacles, but their survival is under threat. In this episode, Jaime shares how his passion for photography and conservation led him to document the monarchs’ journey. He and host Brian Lowery discuss the deeper story behind his award-winning images, one about resilience, connection, and the urgent need to protect our natural world. See Jaime's story on the monarch butterflies at his website: rojovisuals.com , and follow Brian Lowery at knowwhatyousee.com .…
Vetenskapsradion
모두 재생(하지 않음)으로 표시
Manage series 2614085
Vetenskapsradion and Sveriges Radio에서 제공하는 콘텐츠입니다. 에피소드, 그래픽, 팟캐스트 설명을 포함한 모든 팟캐스트 콘텐츠는 Vetenskapsradion and Sveriges Radio 또는 해당 팟캐스트 플랫폼 파트너가 직접 업로드하고 제공합니다. 누군가가 귀하의 허락 없이 귀하의 저작물을 사용하고 있다고 생각되는 경우 여기에 설명된 절차를 따르실 수 있습니다 https://ko.player.fm/legal.
Upptäck ny forskning och fascinerande program om vetenskap med Sveriges Radios skarpaste vetenskapsjournalister. 20 minuter – varje vardag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ansvarig utgivare: Magnus Gylje
…
continue reading
503 에피소드
모두 재생(하지 않음)으로 표시
Manage series 2614085
Vetenskapsradion and Sveriges Radio에서 제공하는 콘텐츠입니다. 에피소드, 그래픽, 팟캐스트 설명을 포함한 모든 팟캐스트 콘텐츠는 Vetenskapsradion and Sveriges Radio 또는 해당 팟캐스트 플랫폼 파트너가 직접 업로드하고 제공합니다. 누군가가 귀하의 허락 없이 귀하의 저작물을 사용하고 있다고 생각되는 경우 여기에 설명된 절차를 따르실 수 있습니다 https://ko.player.fm/legal.
Upptäck ny forskning och fascinerande program om vetenskap med Sveriges Radios skarpaste vetenskapsjournalister. 20 minuter – varje vardag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ansvarig utgivare: Magnus Gylje
…
continue reading
503 에피소드
All episodes
×Följ med till Vjosa Europas sista större, i stort sett, orörda flod där konflikten mellan vattenkraft och biologisk mångfald ställs på sin spets. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vattenkraft vs. biologisk mångfald – en grön konflikt Den förnybara vattenkraften ses ofta som en av lösningarna för att minska koldioxidutsläpp och nå klimatmål. Men den fossilfria energikällan kommer med ett pris. Vattenkraftens uppbyggnad splittrar vattenmiljöer och hindrar arter från att sprida sig. Det är en grön mot grön-konflikt mellan samhällets omställning till fossilfritt och biologisk mångfald. Grekiska Vjosa – en av Europas sista vilda floder Floden Vjosa rinner genom Albanien och Grekland, och är en av Europas sista stora floder som är nästintill orörda. – I stort sett allt rinnande vatten är exploaterat numera. Det är svårt att hitta en flod som är såhär orörd, säger forskaren Gabriel Singer. Men trots dess unika ekosystem och biologiska mångfald ökar trycket på att bygga nya vattenkraftverk på platsen. Följ med Vetenskapsradions Gustaf Klarin till västra Grekland och kampen mellan klimatmål och ekosystemens överlevnad. Reporter: Gustaf Klarin gustaf.klarin@sr.se Producent: Lars Broström lars.brostrom@sr.se…
Världens folkrikaste nation är också rikt på språk. Nu vill man få fart på sin AI-utveckling bland annat för att överbrygga språkgränserna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi pratar också om att de riktigt gamla träden i Sverige har blivit fler – det kan betyda att regler för skogsbruket som kom på 1990-talet har fått effekt. Och om avstängda amerikanska klimatdata som gör det svårt att hålla koll på en bakterie som ibland finns i svenska badvikar, och som kan ge upphov till så kallad badsårsfeber. Programledare och producenter: Gustaf Klarin gustaf.klarin@sverigesradio.se Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se…

1 Älgens ovanliga överlevnadsknep – så klarar skogens konung minus 40 19:31
19:31
나중에 재생
나중에 재생
리스트
좋아요
좋아요19:31
Älgen rör sig ljudlöst genom snön, kan dyka likt en säl och hålla värmen i extrem kyla. Vad ligger bakom dess oslagbara vinteranpassning? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Älgens dolda förmågor och vinteranpassning Älgen är mästare på att överleva stränga vintrar. Med tjock päls, lång näshåla och smart blodcirkulation i benen klarar den svår kyla utan att frysa. En älg täckt av snö är ett tecken på att den är bra på att hålla värmen – men hur hänger det ihop? Och varför är älgens näsborrar större än dess ögon? Hur stor är en älg? Och varför ser den ut som den gör? I Vetenskapsradion stiftar vi bekantskap med de svenska skogarnas konung – älgen. Allt utifrån hur älgen ser ut. Följ med reporter Lisa Henkow när hon en kall vintermorgon studerar älgen på närhåll, tillsammans med veterinären Jonas Malmsten, expert på vilt. Reporter: Lisa Henkow lisa.henkow@sr.se Producent: Lars Broström lars.brostrom@sr.se…
Redan när han tillträdde höll han ett av tidernas mest berömda tal. Fråga inte vad ditt land kan göra för dig, sade Kennedy, och själv bidrog han starkt till att rädda världen från kärnvapenkrig, säger forskaren som nu skriver hans biografi. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet sändes första gången 18/1-2025. Historikern Fredrik Logevall är verksam vid Harvard i USA. Nu skriver han på en biografi i tre delar om John F Kennedy, som trots sin korta ämbetstid brukar röstas fram som landets populäraste president i modern tid. – Jag har kommit till slutsatsen att Kubakrisen är Kennedys största ögonblick, säger Logevall. De flesta av hans rådgivare säger ”we need to take these missils out”, och det är nästan bara Kennedy som står emot och istället vill hitta en politisk lösning, för att undvika ett kärnvapenkrig, säger han. Till Logevalls stora glädje så finns samtalen på band. Bland dem finns ett där Kennedys föregångare Eisenhower säger att en invasion av Kuba är det mest givna svaret på de sovjetiska kärnvapeninstallationerna där, men vilket Kennedy hörs tveka kring. Fredrik Logevall, som bor i Amerika sedan 12 års ålder, fick 2013 Pulitzerpriset för sin bok ”Embers of war” om bakgrunden till Vietnamkriget. Vi möter honom på plats vid Harvarduniversitetet där Kennedy en gång utbildade sig, för att höra hans syn på presidenten som mördades 1963 och varför han än idag är intressant och inspirerande. Björn Gunér bjorn.guner@sverigesradio.se Producent: Lars Broström lars.brostrom@sverigesradio.se…

1 Hemliga strategier och originalskisser från Lützen – här bevaras kartorna som format svensk krigsföring 19:30
19:30
나중에 재생
나중에 재생
리스트
좋아요
좋아요19:30
I ett bunkerliknande arkiv i Täby förvaras en skatt omkring en miljon krigskartor från Sverige och världen. Dokument som varit öppna för allmänheten men som nu återigen kan bli hemliga. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Krigens kartor och militärhistoriens hemliga dokument I Krigsarkivet i Täby finns hundratusentals historiska kartor, skisser och anteckningar som beskriver krig som Sverige har varit inblandade i under århundraden. Allt från hemliga fästningsplaner till originalskisser från slaget vid Lützen 1632, ritade på plats – ett ovanligt dokument i militärhistorien. Men det finns också stads- och befästningskartor från stora delar av världen. Ett unikt historiskt arkiv som återigen har hamnat i hetluften. Kartornas betydelse genom historien och idag I Vetenskapsradion djupdyker vi i kartans historia och betydelse inom krigsföring, tillsammans med arkivarien Bo Lundström och militärhistorikern Maria Gussarsson. Idag används GPS och satellitbilder, men militären litar fortfarande på fysiska kartor. Hur används kartor inom försvaret idag och vilken roll spelar de när modern teknik stöter på sina begränsningar? Reporter: Joacim Lindwall joacim.lindwall@sverigesradio.se Producent: Lars Broström lars.brostrom@sverigesradio.se…

1 Så enkelt tränar du bort risken för fallolyckor – ”hade sparat samhället miljarder” 19:31
19:31
나중에 재생
나중에 재생
리스트
좋아요
좋아요19:31
Varje år hamnar 70 000 personer på sjukhus på grund av fallolyckor en typ av olycka som enkelt går att förebygga, även hos sköra äldre. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Fallolyckor – ett dolt folkhälsoproblem Att skada sig i samband med att man ramlar är bland de vanligaste olyckshändelserna. WHO har klassat fallolyckor som den tredje största dödsorsaken globalt efter hjärt-kärlsjukdomar och cancer. – Mer än 270 000 personer söker akut sjukvård för fallolyckor i Sverige varje år. Av dem så läggs mer än 70 000 in på vårdavdelning. Så detta är ett stort problem, säger Sölve Elmståhl som är geriatrikprofessor vid Lunds universitet. Trots det saknas ofta förebyggande insatser i vården, vilket leder till stort lidande och miljardkostnader för samhället. Men med enkla förändringar i vardagen, går det att minska risken att falla – dramatiskt. Enkel balansträning som minskar fallrisken Vetenskapsradion besöker en träningsgrupp där äldre deltar i ett forskningsbaserat program för att förbättra balans och benstyrka. Resultaten i studien är överraskande – hos deltagarna som fallit minst tre gånger det senaste halvåret minskade antalet fall med 82 %. Dessutom möter vi forskare på RISE som letar efter fler kreativa lösningar på detta dolda folkhälsoproblem. Kan airbag-byxan blir framtidens mode? Reporter: Björn Gunér Producent: Lars Broström…

1 EU:s motdrag i teknikracet: Jättefabriker för AI-utveckling 19:30
19:30
나중에 재생
나중에 재생
리스트
좋아요
좋아요19:30
EU ligger efter i AI-kapplöpningen - men i veckan presenterades svaret: Gigafabriker för AI ska stå till förfogande för forskare och företag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det var på ett globalt möte i Paris Ursula von der Leyen presenterade satsningen. Vi hör också om aktiva förpackningar – med tonfiskburken som drar gift ur fisken som exempel. Och så om den pyttelilla neutrinon med hög energi – så gick det till när den upptäcktes i Medelhavet. Programledare och producenter: Gustaf Klarin gustaf.klarin@sverigesradio.se Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se…

1 Så har ”den perfekta föräldern” förändrats genom historien 19:31
19:31
나중에 재생
나중에 재생
리스트
좋아요
좋아요19:31
Från arbetsledare till curlande kompis. Vi möter författaren Maja Larsson som undersökt hur synen på en bra förälder förändrats över århundradena. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vad är en bra förälder – och vem bestämmer det? Få frågor är lika laddade som den om föräldraskap. Genom historien har normer och expertråd format bilden av den ”goda” föräldern – men lika ofta skapat en motbild av den ”dåliga”. Hur har dessa ideal i Sverige förändrats genom historien och hur ser idealen ut idag? Barnuppfostran genom historien – 250 år av föräldraskap Vetenskapsradion möter journalisten och författaren Maja Larsson, aktuell med boken Föräldrarnas födelse – 250 år av experter, släktingar och andra som lagt sig i . Efter att själv ha fått en brysk kommentar om sitt föräldraskap från en främling väcktes Maja Larssons nyfikenhet. Vad är en bra förälder? Och hur kan svaret på den frågan skilja sig så mycket – bara på några generationer? Det blev startskottet för ett utforskande, där hon med hjälp av bland annat arkiv och brev försökt förstå hur svenskt föräldraskap formats genom seklerna. Reporter: Jonna Westin jonna.westin@sr.se Producent: Lars Broström lars.brostrom@sr.se…

1 Synforskarens dröm gick i uppfyllelse – tack vare film på internet 19:44
19:44
나중에 재생
나중에 재생
리스트
좋아요
좋아요19:44
Michael Bok drömde om att hitta en sällsynt havsmask med unika ögon, som han bara sett en enda av, för många år sedan. Han hade nästan gett upp, då han plötsligt såg tusentals i ett youtube-klipp. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet sändes första gången 20240925. Det handlar om en sorts havsborstmaskar, som är så ovanliga att de bara har ett vetenskapligt namn. Men bland synforskare är alciopider intressanta för att de har så stora ögon. Men samtidigt är de sällsynta och ömtåliga och nästan omöjliga att hitta eftersom de är genomskinliga och lever långt ut i havet. Sist någon skrev en vetenskaplig artikel om dem var på 1970-talet. Michael Bok, forskare vid Lunds universitet, hade sett en enda individ, 2015, vid Stora Barriärrevet. Men nästan gett upp hoppet om att hitta fler. Tills ett youtube-klipp med tusentals poppade upp i hans flöde. Lena Nordlund lena.nordlund@sr.se…

1 Muren som klyver urskogen – så drabbas världsarvet Białowieża av polska gränskonflikten 19:29
19:29
나중에 재생
나중에 재생
리스트
좋아요
좋아요19:29
En meterhög mur klyver urskogen Biaowiea. Följ med till världsarvet, där splittringen drabbar både djur och människor och hotar unik forskning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Världsarvet Białowieża – en av Europas sista urskogar I den uråldriga Białowieża-skogen, en av Europas sista urskogar, ligger Mammal Research Institute. Här har forskare i decennier studerat allt från visentens återkomst till näbbmössens förmåga att krympa sina hjärnor på vintern. Institutet hyser Europas näst största samling av däggdjursskallar, vilket ger unika insikter i arters evolution. Men nu ställs världsarvet inför en ny verklighet när Polens gränsstängsel mot Belarus skär rakt genom skogen. Polens gränskonflikt med Belarus – och muren som klyver Białowieża Muren kommer med stora utmaningar. Den har förvandlat skogen till en plats för lidande och att hitta döda människokroppar i skogen har blivit en del av vardagen, menar biologen Rafal Kowalczyk som jobbar i världsarvet. Dessutom oroas forskarna för hur den förhindrade rörligheten kommer påverka urskogens rika djurliv. Följ med Vetenskapsradion till Mammal Research Institute och hör forskarna berätta om de nya utmaningarna för forskningen i en av Europas sista urskogar. Stefan Nordberg stefan.nordberg@sr.se Lars Broström lars.brostrom@sr.se…

1 Experternas AI-spaningar: Fem saker du behöver veta om AI 2025 19:30
19:30
나중에 재생
나중에 재생
리스트
좋아요
좋아요19:30
Artificiell intelligens väntas bli bättre på att kommunicera i år, och de kommer att kunna agera på egen hand. Kanske handla med ditt kreditkort? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Nu kommer AI-agenterna som kan boka din semesterresa. Men om de på riktigt kan resonera med oss eller är "stokastiska papegojor" som bara blandar ord de är tränade på, det är föremål för diskussion. Vetenskapsradion listar fem viktiga begrepp i AI-utvecklingen inför 2025. Vi har tagit tempen på utvecklingen med hjälp av fyra experter: Johanna Björklund , forskare i datavetenskap vid Umeå universitet, som leder WARA Media och språk inom forskningsprogrammet WASP, Wallenberg Autonomous Systems Programme. Fredrik Heintz , professor i datavetenskap Linköpings universitet. Amy Loutfi , professor i datavetenskap Örebro universitet, programdirektör för WASP. Anders Ynnerman , professor i visualiseringsteknik vid Linköpings universitet. Han har varit programdirektör för WASP de senaste fem åren och precis tillträtt som ordförande i WASP. Programledare: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se Producent: Lars Broström lars.brostrom@sverigesradio.se…
USA:s president Donald Trump har krävt en genomgång av vad forskningspengar gått till i jakt på begrepp som handlar om mångfald och inkludering. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hur genomgången ska göras och vad effekten ska bli är oklart. Ordern har i praktiken lamslagit mycket av forskningen, enligt forskningspolitikforskaren Mats Benner. Vi talar också om Googles satsning på biokol, som ska hålla kol undan atmosfären. Och om järven, som sprider sig allt längre söderut i landet. Medverkar gör reportrarna Sara Sällström, Gustaf Klarin och Anders Wennersten (Ekot). Programledare: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se…

1 Visentens återkomst – från helt utrotad i det vilda till flera tusen djur 19:25
19:25
나중에 재생
나중에 재생
리스트
좋아요
좋아요19:25
Ett av Europas största vilddjur utrotades helt i början av 1900-talet. Men tack vare några få djurparksdjur har den lyckats göra spektakulär comeback. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den europeiska bisonoxens återkomst och rewilding i Sverige Visenten, Europas största landlevande däggdjur, utrotades i det vilda under 1900-talets början. Men tack vare en långsiktig bevarandestrategi och ett femtiotal europeiska djurparksdjur, har arten gjort en imponerande comeback. Idag lever runt 7 000 visenter vilt i Europa, bland annat i Polen, Belarus och Rumänien. Nu undersöker svenska forskare om visenten kan, och bör, återinföras i Sverige. Världsarvet Bialowieza och de första återförvildade visenterna Följ med Vetenskapsradions Stefan Nordberg till Polen och Bialowieza-skogen, platsen där de första visenterna på 1950-talet åter trampade i vild natur. En plats som idag är hem för en av de största vilda populationerna – men det finns saker som tyder på att skogen kanske inte är så bra för arten som man kan tro. Reporter: Stefan Nordberg stefan.nordberg@sr.se Producent: Lars Broström lars.brostrom@sr.se…

1 Den enorma skogen av antenner som ska lösa universums gåtor 19:35
19:35
나중에 재생
나중에 재생
리스트
좋아요
좋아요19:35
Det är världens största radioteleskop som just nu byggs i Australiens ödemarker. Nu har forskare i Sverige gått med i det internationella samarbetet för att kunna se tillbaka till universums barndom och lyssna efter andra avlägsna civilisationer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet sändes första gången 9/9-2024. ”Mänskligheten har aldrig kunnat se tillbaka i tiden på det här sättet” säger ansvariga forskaren Dr Sarah Pearce på plats till vår reporter, vid bygget där över 130 000 julgransliknande antenner ställs upp. Vi besöker datacentret som ska ta emot och skicka vidare de enorma datamängderna observationer till otåliga forskare över hela världen, och i studion förklarar astronomiprofessor Garrelt Mellema vilka möjligheter som kommer med det enorma teleskopbygget SKA-Low i Australien och systerteleskopet SKA-Mid i Sydafrika. Medverkande: Sarah Pearce, föreståndare för teleskopet SKA-Low vid Australiens vetenskapsmyndighet CSIRO; Ugo Varetto, chief technology officer vid Pawsey Supercomputing Centre; Garrelt Mellema, professor i astronomi vid Stockholms universitet. Reporter: Carrie Söderberg, sydostasienkorrespondent Programledare och producent: Björn Gunér bjorn.guner@sr.se…

1 Asteroid kan krascha på jorden 2032 – men risken är liten 19:32
19:32
나중에 재생
나중에 재생
리스트
좋아요
좋아요19:32
Asteroiden 2024 YR4 upptäcktes i slutet av 2024 och har viss risk att ramla ner på jorden 2032. Men troligast är att vi slipper en krasch. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I slutet av december 2024 upptäcktes en asteroid i rymden nära jorden. Enligt de första beräkningarna kan den här bumlingen på 40-100 meter i värsta fall kan krocka med jorden när den är här igen år 2032. Risken skattas till en procent - vilket är ovanligt högt. Konsekvenserna skulle bli förödande, men bara just lokalt där det skulle ske. Och det finns skäl att tro att risken kan komma att skrivas ner. Dessutom finns ett projekt som provat möjligheten att krocka bort en hotande himlakropp. Medverkande: Anders Eriksson, forskare vid Institutet för Rymdfysik. Programledare: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se Producent: Lars Broström lars.brostrom@sverigesradio.se…
Illegal försäljning av Lehmans giftgroda ökar risken för utrotning av den redan hotade arten, men en väska full med vilda grodor kan vara tungan på vågen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Lehmanns giftgroda finns bara på en enda plats i hela världen och riskerar att bli utrotad. Men sedan några år tillbaka pågår ett projekt som kan rädda den. Artens bor bara i ett begränsat område i regionen Valle del Cauca i Colombia. På grund av sina vackra färger har den fångats och sålts illegalt till grodsamlare utomlands, vilket har gjort att den idag är akut hotad. Men så lyckades myndigheter beslagta en väska med vilda grodor på flygplatsen i Bogotá, och det kan ha blivit starten på en vändpunkt för den lilla grodan. Möt biologerna i Colombia som lärt sig att föda upp Lehmanns giftgroda i fångenskap för att rädda det vilda beståndet. Hör också grodskötaren Kristofer Försäter från Nordens ark berätta om de särskilda utmaningarna med att föda upp just vilda groddjur. Reporter: Sara Sällström sara.sallstrom@sr.se Producent: Lars Broström lars.brostrom@sr.se…
Asteroiden Bennu har visat sig bära på molekyler viktiga för liv. Men en annan asteroid riskerar att träffa jorden 2032 och ställa till förödelse. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Rymdsonden Osiris-ReX har hämtat hem markprover från Bennu och de har visat sig innehålla både baserna som finns i vår arvsmassa och aminosyror som bygger upp våra proteiner. Ungefär samtidigt som analyserna blev klara upptäckte ATLAS-teleskopet i Chile en annan asteroid, 2024 YR4, som med en procents risk kan falla ner på jorden år 2032. Den kan ställa till stor lokal skada men risken tros minska när asteroidens bana blir mer känd. Vi hör också om den nya dokumentären i serien ”Hempas kamp”. Hempa Posse som efter en sepsis förlorade halva armarna och halva benen, och behövde få en njure transplanterad, lever idag med post-sepsis. Programledare och producenter: Gustaf Klarin gustaf.klarin@sverigesradio.se Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se…

1 Drabbad av post sepsis – outforskade konsekvenser av blodförgiftning 19:32
19:32
나중에 재생
나중에 재생
리스트
좋아요
좋아요19:32
Hempa Posse fick sepsis för snart tio år sen, tvingades amputera både armar och ben, men lider dessutom av en hjärntrötthet som ingen ännu riktigt kan förklara. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Livet efter sepsis: En överlevares berättelse I detta avsnitt av Vetenskapsradion får vi höra den gripande historien om Hempa Posse, som för snart tio år sedan drabbades av sepsis. Den allvarliga blodförgiftningen ledde till att han tvingades amputera både armar och ben. Men det är inte bara de fysiska förlusterna som påverkar hans vardag – Hempa lider också av en hjärntrötthet som ingen ännu riktigt kan förklara. Sepsis är en livshotande tillstånd som drabbar tiotusentals svenskar varje år. Trots att många överlever, är det få som känner till de långsiktiga effekterna och komplikationerna som kan uppstå. Genom att öka kunskapen om dessa effekter kan vi bättre stödja de som drabbas och deras anhöriga. I samtal med sepsisforskare Adam Linder vid Lunds universitet, djupdyker vi i de utmaningar som sepsisöverlevare står inför. Reporter: Niklas Zachrisson niklas.zachrisson@sr.se Producent: Lars Broström lars.brostrom@sr.se Ljuddesign: Olof Sjöström olof.sjostrom@sr.se…
I New York träffar vi dem som på olika sätt försöker hålla arvet från aidsepidemin levande. Vi kan lära mycket både om oss som människor och vårt samhälle genom att minnas hur det var under de tidiga aidsåren, säger de. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Dave Harper är chef för ”Aids Memorial” i New York. Det är en organisation och samtidigt en park och ett monument med en kulturscen för att hålla minnet av aidsepidemin levande. Idag finns det många unga vuxna som tycker att de tidiga åren känns väldigt avlägsna, att det är som något ur historieböckerna, säger han. Han vill att de yngre tar till sig historierna från de tidiga åren - om dem som genomlevde allt och såg sina vänner dö, men som också tog saken i egna händer och fick mycket att hända och tror att unga också kan inspireras av den kämpaglöd och omtanke om varandra som fanns då. Gerald Oppenheimer är professor vid Columbia University och både historiker och epidemiolog. Han blev tidigt intresserad av aidsepidemin, för att den innehöll så intressanta aspekter. Rent epidemioligiskt var det en gåta i början hur den smittade.. Att den drabbade stigmatiserade grupper gjorde den politiskt intressant och att USA var så oförberett på en dödlig pandemi var historiskt intressant. Lena Nordlund lena.nordlund@sverigesradio.se…
Internationella arktiska forskningssamarbeten med Ryssland går på absolut sparlåga sedan landet invaderade Ukraina 2022, men kanske kan vetenskapsdiplomati öppna en bakväg in till geopolitisk avspänning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. För arktisk forskning är det ett jätteproblem att nästan allt samarbete med Ryssland numera ligger nere. Polarforskarna ser ödesfrågor för mänskligheten och planeten bli lidande. Nu när det femte internationella polaråret 2032-33 börjar förberedas, finns en glimt av hopp för den som blickar bakåt – mitt under kalla kriget på 1950-talet bidrog vetenskapsdiplomati till politisk avspänning. Reporter: Ylva Carlqvist Warnborg vet@sr.se Producent: Lars Broström lars.brostrom@sr.se…
De ledande nazisterna åtalades och dömdes i Nürnbergrättegångarna strax efter andra världskriget. Men många tusen människor, som deltog i massmorden på flera miljoner judar och andra, kom undan straff. Hur gick det till? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet sändes första gången 23/1-2024. Under de första åren efter andra världskriget dömde segrarmakterna i Tyskland ett antal hundra krigsförbrytare men sedan kom rättskipningen av sig. Det nya Västtyskland hade inget intresse av rättegångar mot Förintelsens förövare och totalt har bara 1147 personer dömts för mord eller medhjälp till mord kopplade till Förintelsen. En blygsam siffra för ett massmord som krävde flera miljoner människors liv. Hur kunde så många komma undan sitt ansvar? Medverkande: Axel Fischer, tf chef för Nürnberg Memorium som byggts kring rättssal 600 och Nürnbergrättegångarna; Norbert Frei, professor vid universitetet i Jena, expert på de första åren av den tyska efterkrigshistorien; Dieter Pohl, professor i samtidshistoria på Klagenfurts universitet. Reporter: Mats Carlsson-Lénart Producent: Björn Gunér bjorn.guner@sr.se…
Insektshannar genförändras så att deras sädesvätska blir giftig för honorna. Än så länge görs forskning på bananflugor, men målet är att bekämpa sjukdomsbärande myggor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det handlar också om de osedvanligt goda planetspanartiderna nu när nästan alla planeter synt på himlen samtidigt, och om laxen i Dalälven – som å ena sidan ska få sina vandringsvägar öppnade, men samtidigt drabbas av ett bakslag av andra skäl. Programledare och producenter: Gustaf Klarin gustaf.klarin@sverigesradio.se Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se…

1 Så ser barn på svarta hål – astrofysiker tar barns rymdintresse på allvar 19:31
19:31
나중에 재생
나중에 재생
리스트
좋아요
좋아요19:31
De svarta hålen i rymden fascinerar många. Astrofysikern Maria Sundin är aktuell med en faktabok om svarta hål som riktar sig till barn i åldrarna sex till nio år. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Maria Sundin blev själv intresserad av svarta hål när hon som nioåring tittade på science-fiction-serien Månbas Alpha. Hennes pappa tog fram en bok om astronomi och fastän hon inte förstod så mycket då var det tillräckligt för att hon skulle vilja lära sig mer. Vad är ett svart hål egentligen? Vad händer med allt som sugs in där? Och hotar de svarta hålen jorden på något sätt? I programmet hör du Valdemar Roumeliotis, Linn Borg, Otto Svanell och Margo Lundell ställa sina frågor om svarta hål. Maria Sundin, astrofysiker vid Göteborgs universitet, svarar. Reporter: Jonna Westin jonna.westin@sr.se Producent: Lars Broström lars.brostrom@sr.se…

1 Därför vill vi ge bilen ett smeknamn – och här är de vanligaste 19:32
19:32
나중에 재생
나중에 재생
리스트
좋아요
좋아요19:32
Vi är många som inte kan låta bli att ge egna namn åt våra prylar, särskilt de som rör sig och låter. Och vanligast är att bilen får ett smeknamn. Vi möter forskaren som studerat fenomenet och hör om de populäraste namnen och varianterna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet sändes första gången 7/11-2024. Daniel Solling är namnforskare vid Institutet för språk och folkminnen och han har gjort en enkätstudie över just vilka namn vi svenskar ger till våra prylar. Tillhörigheter som vi tycker har en personlighet ligger bra till, inte minst omtyckta gamla trotjänare till bilar, berättar han. Och när vi själva ställer frågan till lyssnare och folk på stan så hör vi att det här är ett ämne som engagerar. Medverkande: Daniel Solling, forskningsarkivarie vid Institutet för språk och folkminnen i Uppsala, samt ett antal bil- och prylägare. Reporter: Björn Gunér bjorn.guner@sr.se Producent: Lars Broström lars.brostrom@sr.se…
Om hur bränder uppstår, sprider sig och hur snabbt det kan gå. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Bränderna i Los Angeles likheter med skogsbränderna i Västmanland Skogsbränder är både ett naturligt fenomen och en växande utmaning i en värld präglad av klimatförändringar. Med fler än 10 000 byggnader förstörda och ett 20-tal dödsoffer, har Kaliforniens senaste bränder väckt nya frågor. I detta avsnitt av Vetenskapsradion utforskar vi hur bränder uppstår, sprider sig och vilka åtgärder som kan vidtas för att begränsa deras förödelse. Vad finns det för likheter mellan de pågående bränderna i Los Angeles och skogsbränderna i Västmanland 2014? Hör experter och vittnesmål som förklarar hur människan påverkar och påverkas av dessa katastrofer. Så snabbt sprids en brand – och så kan bränder förebyggas Vi dyker ner i kronbränder , de värsta typerna av bränder, och diskuterar hur torrt väder och vind kan få en brand att sprida sig i upp till hela 80 meter per minut . De flesta skogsbränder startas av oss människor. Nio av tio bränder startar av någon mänsklig aktivitet. Enligt skogsbrandforskaren Anders Granström så är det enklare att vi människor förhindrar att bränder uppstår än att ändra klimatet. Programledare: Joacim Lindwall joacim.lindwall@sr.se Producent: Lars Broström lars.brostrom@sr.se…
Redan när han tillträdde höll han ett av tidernas mest berömda tal. Fråga inte vad ditt land kan göra för dig, sade Kennedy, och själv bidrog han starkt till att rädda världen från kärnvapenkrig, säger forskaren som nu skriver hans biografi. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Historikern Fredrik Logevall är verksam vid Harvard i USA. Nu skriver han på en biografi i tre delar om John F Kennedy, som trots sin korta ämbetstid brukar röstas fram som landets populäraste president i modern tid. – Jag har kommit till slutsatsen att Kubakrisen är Kennedys största ögonblick, säger Logevall. De flesta av hans rådgivare säger ”we need to take these missils out”, och det är nästan bara Kennedy som står emot och istället vill hitta en politisk lösning, för att undvika ett kärnvapenkrig, säger han. Till Logevalls stora glädje så finns samtalen på band. Bland dem finns ett där Kennedys föregångare Eisenhower säger att en invasion av Kuba är det mest givna svaret på de sovjetiska kärnvapeninstallationerna där, men vilket Kennedy hörs tveka kring. Fredrik Logevall, som bor i Amerika sedan 12 års ålder, fick 2013 Pulitzerpriset för sin bok ”Embers of war” om bakgrunden till Vietnamkriget. Vi möter honom på plats vid Harvarduniversitetet där Kennedy en gång utbildade sig, för att höra hans syn på presidenten som mördades 1963 och varför han än idag är intressant och inspirerande. Björn Gunér bjorn.guner@sverigesradio.se Producent: Lars Broström lars.brostrom@sverigesradio.se…

1 Skadliga PFAS-ämnena – mötena i Kallinge fick Daniel att granska industrin 19:30
19:30
나중에 재생
나중에 재생
리스트
좋아요
좋아요19:30
Vattenavstötande, hållbara och praktiska. Men samtidigt hälsoskadliga och de bryts aldrig ner. Vetenskapsradions Daniel Värjö ingår i ett internationellt samarbete som granskat PFAS-branschen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. PFAS används i allt från stekpannor till jackor, och i industriprocesser. Numera finns de skadliga ämnena överallt i människor och natur. Att rena bort det kommer att kosta svindlande belopp. Samtidigt vill industrin fortsätta att använda dem, eftersom de sägs vara svåra att ersätta – och branschen använder argument som delvis är överdrivna eller felaktiga för att argumentera för sin sak. Det här visar en granskning av ett internationellt journalistsamarbete där Vetenskapsradion ingår genom Klotets Daniel Värjö. Daniel har följt PFAS-frågan sedan han för fem år sedan kom i kontakt med Kallingeborna, som utsatts för höga halter PFAS i sitt dricksvatten. Programledare och producenter: Gustaf Klarin gustaf.klarin@sverigesradio.se Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se…

1 Så kan Sveriges tåg bli punktligare – här är trafikforskningens lösningar 19:32
19:32
나중에 재생
나중에 재생
리스트
좋아요
좋아요19:32
Direktsändning från forskningskonferensen Transportforum. Hur ska vi få tågen att komma i tid och få ner antalet döda i trafiken? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sveriges tågpunktlighet – vad har gått fel? Tågtrafikens punktlighet i Sverige nådde sin lägsta nivå på 14 år under 2024, med endast 87 % av tågen i tid , enligt ny preliminär årsstatistik från Trafikverket. Vad ligger bakom denna utveckling, och hur kan situationen förbättras? Trafiksäkerhet: Positiva trender och utmaningar för fotgängare Även om antalet dödsolyckor i trafiken minskat till historiskt låga nivåer, är situationen fortfarande allvarlig för oskyddade trafikanter , såsom fotgängare och cyklister. Maria Krafft, trafiksäkerhetsdirektör vid Trafikverket, delar sina tankar om hur nollvisionen kan uppnås. Framtidens lösningar – från utbyggnad till geofencing I avsnittet diskuterar vi också framtida lösningar för både järnvägs- och vägtrafik. Bland annat lyfts behovet av utbyggnad av järnvägsnätet , förbättrade arbetssätt och innovativa teknologier som geofencing för att öka trafiksäkerheten. Vetenskapsradion sänder direkt från Transportforum i Linköping , där vi djupdyker i de största utmaningarna och möjligheterna för svensk tåg- och trafiksäkerhet. Programledare: Björn Gunér Producent: Lars Broström…

1 Så kommer människor att resa i tiden – här är metoderna som funkar 19:30
19:30
나중에 재생
나중에 재생
리스트
좋아요
좋아요19:30
Tidsresor kommer att ske. Det tror båda fysikprofessorerna Ulf Danielsson och Ingemar Bengtsson. Och de är ense om hur det kommer att gå till. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Res riktigt fort - nära ljusets hastighet. Eller kom riktigt nära ett svart hål. Eller hitta ett maskhål, en genväg i rumtiden. Det är tre möjliga sätt att färdas genom tiden i annan hastighet än den vanliga, en sekund per sekund. De bästa chanserna hittar man genom Albert Einsteins relativitetsteorier. Och åtminstone en av dem kommer att bli också tekniskt möjlig och faktiskt användas av människor, tror både Ulf Danielsson, professor i teoretisk fysik vid Uppsala Universitet, och Ingemar Bengtsson, professor i fysik vid Stockholms universitet. Programledare: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se Producent: Lars Broström lars.brostrom@sverigesradio.se…

1 Njursjukdom dödar tusentals jordbruksarbetare – nu vet man varför 19:30
19:30
나중에 재생
나중에 재생
리스트
좋아요
좋아요19:30
En svår njursjukdom, som drabbar friska har försökt förklaras med farliga bekämpningsmedel och skadliga ämnen i dricksvattnet, men nu säger sig svenska forskare kunnat fastslå den underliggande orsaken. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – De här är unga män i 30-40-årsåldern. De är smala, har inte högt blodtryck, är muskulösa. De är unga friska män. Man blir helt chockad när man inser att den här unga friska mannen, han är svårt njursjuk, säger Carl-Gustaf Elinder, njurforskare på Karolinska institutet Larmen om den här njursjukdomen, som drabbar en helt ny grupp av människor, unga friska personer, kom i början av 2000-talet. Det var en njurläkare i El Salvador, som såg detta och att sjukdomen spred sig med stigande dödssiffror, och som en epidemi sköljde över Centralamerika och i andra varma länder, som Sri Lanka och Indien. Carl-Gustaf Elinder, på Karolinska institutet har följt det här sen starten och säger att det nu går att slå fast orsaken, och han tycker att sjukdomen ska få ett nytt namn. Reporter Sara Heyman sara.heyman@sr.se Programledare/producent Lars Broström lars.brostrom@sr.se…
플레이어 FM에 오신것을 환영합니다!
플레이어 FM은 웹에서 고품질 팟캐스트를 검색하여 지금 바로 즐길 수 있도록 합니다. 최고의 팟캐스트 앱이며 Android, iPhone 및 웹에서도 작동합니다. 장치 간 구독 동기화를 위해 가입하세요.